Details

Published: 06 January 2016

• is
• borgå
• varlaxudden
• sjörök

det är en tid sedan jag åkte till varlaxudden senast. före soluppgången styrde jag ditåt och det digitala kvicksilvret visade på -23 grader. när jag kom ut fanns redan två fotografer (varav en bekant) redan på plats. strandklipporna och -stenarna var isbelagda men havet var ännu isfritt. och tack vare det något kyliga vädret så svävade en tjock "sjörök" omkring i den lätta vinden. vackert. iklädd filtstövlar, jag vet inte hur många par byxor och lika många jackor (och lite till) som senast lufsade man omkring på hala stenar och klippor igen. men nu är det bevisat. man kan ha för mycket kläder på sig i -23 också.

klädseln var inget problem alltså men fukten och kylan gjorde att objektivfiltrena blev istäckta rätt fort. och telefonen gav upp i ett tidigt skede.

den här tallen har fastnat på foto tidigare också men såg inte riktigt lika kall ut då.

solen tvekar angående uppgång eller inte (borgå)

antagligen tar det inte länge innan havet blir till is här. jag vet i och för sig inte hur mycket is det brukar vara sydost om emsalö. kanske tar jag en ny tur dit i helgen. inte lika kallt lovat då men temperaturen skall väl gå ner till under -25 de två följande nätterna så månne inte havet blir hårt.

 uppfluten och stelfrusen manet? (borgå)

sjörök uppstår då lufttemperaturen är betydligt kallare än vattnets temperatur. det bildas en "oregelbunden" dimma som svävar upp till drygt 10 meter ovanför vattenytan. lägg till de mjuka isbeklädda strandstenarna så blir det nästan ett drömlandskap. det är faktiskt ett halo som syns ovanför sjöröken på bilden nedanför. fenomenet har synts rätt ofta nu då det varit kallt.

vispgräddsstenar (borgå)

Details

Published: 05 January 2016

• björneborg
• vågor
• sand

man kanske tycker att fotografen bakom den här bloggen inte riktar kameran mot annat än horisonten och det som finns strax ovan och under den. men nog händer det sig att han slänger en blick åt nåt annat håll också ibland.  ska man se sig i naveln måste man titta neråt och kan hitta sånt (från senaste helg)

bottenvågor och isvågor (björneborg) 

Details

Published: 03 January 2016

• klippor
• kallo
• björneborg
• herrainpäivät

okej jag  har väl lyssnat på tomas ledin nån gång i bil genom ett regnigt europa...

men förmiddagen idag rusade förbi mig när jag hasade mig omkring på stranden på alla 5 (bakdelen medräknad). lite före halv nio tittade en lokal människa, inklusive hund, misstänksamt på mig när jag stegade ut mot klipporna som ännu var höljda i björneborgskt mörker. ingen konkurrent på plats denna morgon. det är solnedgångar som gäller för de lokala förmågorna för igår kväll var det säkert 5 andra på plats.

monokromt blå morgon (björneborg)

3 par byxlager och dubbla dunjackor hade jag rustat med. det behövdes. -10 grader med lite blåst är kallt då man står stilla på oskyddade klippor. hasandet hjälper till att hålla värmen uppe men inte ser det nu vettigt ut om man hasar omkring ensam där ute i två timmar heller. hur varmt det än skulle bli. en människa träffade jag då fotandet var klart och han skulle kolla isläget med tanke på lite flugfiskande (tror jag det var). han var iklädd reinon. nog annan klädsel också men fötterna satt inne i reinon. han tyckte att de inte var riktigt optimala skodon på glashala klippor. jag höll med.

på tal om kläder så lyssnar jag just nu på en ljudbok om scotts expedition till sydpolen 1910 (start det året). de är bara på väg ännu (vet inte hur det slutar...) och några personer är på en 6 veckors "utflykt" unders vintern de spenderar där nere innan de skall ge sig av till polen. nåja. i ett skede så när de har temperaturer en bra bit under -50 grader celsius och allt de har på sig är fuktigt och vått så tar det 15 sekunder innan de vindskyddande ytterkläderna fryser då de går ut ur tältet på morgonen. och eftersom de drar pulkor så måste de stå framåtböjda under tiden kläderna fryser så att de "stelnar" i rätt form för pulkdragningn. hårda killar på den tiden...

själv bytte jag strand till sand- och stenstranden kring stugan. där hittade jag denna formation.

monokromt grå stenformation (björneborg)

jag avslutade morgonens fotosession efter att jag tog fotot här ovanför. när jag skulle gå tillbaka till säker mark från all alla inklädda stenar hände det som jag väntat på. jag halkade. med en manöver som också bambi skulle ha varit stolt över sprattlade jag med alla mina tentakler likt en spelande paradisfågelhane (jag såg just attenboroghs program om de här tokiga fåglarna) och lyckades i farten ta följande bild, med kameran fast i stativet

sprattelbild (björneborg)

jag tryckte alltså av en bild i misstag av bara farten. och så fick jag slut på sprattlandet också utan att varken slå mig sönder och samman eller hamna på havsbottnen (som var i trakterna av 30 cm under havsytan just här). 

Details

Published: 02 January 2016

kölden kom och jag anser att jag ännu behöver vinterbilder från klipporna till det fotografiska slutarbetet (till fotoutbildningen). alltså blev det till att hoppa i bilen och köra till björneborg igen. för att kolla att allt står rätt till med stugan och för att fota.

kallos klippor var delvis nerisade och alldeles fruktansvärt hala. och den enda som kröp omkring på alla fyra var jag inte. det är så många som fotar nuförtiden så när ett ställe "upptäcks" så  börjar folk vallfärda dit. nåja, inte är ju kallo direkt som island, där man på vissa ställen har börjat ta betalt för att fotograferna skall få komma ut på sandstranden och ta bilderna som alla vill ha.

 isen lägger den lilla extra kryddan till bilden ibland (björneborg)

alla sjöfåglar har inte flyttat flyttat bort. lomarna lahja och rurik som jag skrivit om tidigare har däremot partajat i svarta havet en längre tid. nu har ruriks sändare inte hört av sig på flera dagar, så riktigt säker på att allt står rätt till med honom kan man inte vara. 

andsiluetter i kallt (is)hav  (björneborg)