satte mig på en klippa vid strandkanten och hittade så småningom två motiv. först lite vattenväxt med abstrakt "bakgrund".

 

grön långbent spindel på oljemålning? (sibbo)

 

och sedan en groda. filuren var inte mer än en centimeter lång och eftersom grodor igen inte är min specialitet så vet jag inte vad det är för en parvel.

 

 

minigroda på väg mot kvällsdopp (sibbo)

 

 

 

bokstäverna har tillfälligt sinat så det blir ingen mer text nu...

 

 

skumt mönster i det intima landskapet (björneborg)

 

 

vi har haft en större hackspett med unge på besök på fågelbordet i sommar igen.

har du nån gång funderat på hur man ser skillnaden på en vuxen och en ung större hackspett? nå inte kan jag väl säga att jag har det heller så ofta. så att vilken är ung och gammal av dessa två?

 

vuxen och unge eller unge och vuxen (björneborg)

 

den tydligaste skillnaden är nog den att den vuxna har den röda fläcken i nacken medan ungen har den framme på huvudet.

 

fast ett annat och kanske ändå ännu bättre sätt att se skillnaden är förstås att det är den vuxna som ger mat åt ungen och inte tvärtom... det blir nog fågelexpert av mig ännu!

 

matning på g (björneborg)

 

 

2 veckor av semestern gått och det har varit mycket lite fotograferande. behövde tydligen lite semester från det också. 

 

första delen i naturfotografutbildningen är avklarad och dags att fundera på de två naturfotoportföljerna som skall fås till stånd. en som visar bredd och en djup, inom naturfoto. den senare har jag väl haft på klart en längre tid. idéen åtminstone. det hela kommer väl att handla om klipporna som jag har kravlat omkring på några år. med kortare pauser. kanske har jag tangerat ämnet i något tidigare inlägg, kommer inte ihåg mer vad jag diktat om tidigare... men ett problem med klippbilderna är att åstadkomma variation så att det inte bara blir upprepningar som inte orkar intressera någon.

 

gjorde alltså ett försök att under samma fotosession ta olika typer av bilder. tycker väl själv att jag lyckades något så när. okej, nu var det ju faktiskt två sessioner... en under strålande sol och en före och efter solnedgången samma dag. i går alltså.

 

det här stället har jag kikat på många gånger men har inte haft de rätta vågorna. vågstorleken var ganska bra i går, men lite för klar sol. aldrig är det bra...

 

 klyftan i berget (björneborg)

 

översiktsbilder på kallo-klipporna har jag försökt mig på flera gånger med ganska dåligt resultat. eventuellt ett av de mer lyckade versionerna här. juryn (=jag) har inte riktigt bestämt sig ännu.

 

 

oroligt hav möter klippa (björneborg)

 

en tredje variation kan ju vara en lite mer abstrakt approach. just den här kvadratmetern har jag inte studerat närmare förut så den fick fungera som abstrakt motiv.

 

abstrakt klippa (björneborg) 

 

efter en dag av både kajakpaddling och supande (nej inte sånt supande, stand up paddling) tyckte jag att jag kunde sitta och ta det lugnt en stund framför spaden och allt taktikerande i tour de france. trots rätt klar ledning kan väl ändå inte chris froome ha avgjort ännu.

 

den brantaste stigningen på etapp 11 hade just börjat då jag fick påhälsning av en ekorre med en nöt i munnen (vi matar fåglar, och ekorrar, även på sommaren, med nötter). då den ungefär 30 cm från min fot såg den stora nöten bredvid de fyra mindre sådana, tyckte jag det var bäst att vifta lite så att den inte skulle få några idéer. den skuttade vidare med jordnöten i munnen.

 

strax efteråt kom sorken fram från stenmuren vi byggt som staket bredvid verandan. det är ju inte så att vi matar sorkar men bra trivs de och speciellt rädda är de inte. nå, den åt lite gräs och sprang iväg på marken bredvid muren, precis bakom stolen jag satt i. då jag vände mig om för att följa sorken såg jag att jag hade en gäst till vid verandan. en snok låg på en liten avsats på muren och kikade på tour de france över axeln på mig. den torde nog ha sett sorken också men kanske att sorken var ett för stort byte för just den här snoken (snokar äter mest grodor och fisk, men också sork). snoken låg kvar trots att jag rörde mig och det blev alltså till att gå in efter kameran.

 

tour de france-intresserad snok (björneborg)

 

nog lyckades jag ju igen en gång störa fotomotivet. snoken drog sig tillbaka in i mörkret i muren. men eftermiddagssolens värme var nog ändå så pass intressant att den ville ut igen.

 

är det månne safe nu? (björneborg)

 

en stund satt jag och väntade på att sorken skulle återvända för att se vad som skulle hända då/om de två träffades. men ingenting hände den här eftermiddagen i alla fall. sorken återvände inte så länge jag väntade. till slut fick snoken också nog och vände ryggen åt mig.

 

man skall suga upp värmen ur stenarna så länge den finns där (björneborg)

 

blir väl till att följa fortsättningen ifall det kommer nya varma dagar som denna. fast särskilt bra ser det inte ut på väderfronten.