härom morgonen var jag igen ute vid fotoområdet vid stugan. jag satt tillsammans med ett par tärnor och beundrade soluppgången. ska jag våga mig på att påstå att det är fråga om fisktärnor.

beundrare av soluppgången (björneborg)

så småningom tog jag mig närmare och närmare tärnorna. den ena stördes lite och flög bort ett par gånger, men kom tillbaka då jag satt stilla en stund. Slutligen flög den bort en tredje gång, varefter också den andra blev ordentligt arg på mig och flög iväg. jag ber om ursäkt för att jag störde er soluppgångsmeditation. 

inte så stor beundrare av fotografen (björneborg)

igen är jag lite orolig. förr eller senare kommer jag antagligen att skaffa mig något slags gömsle och då vet jag hur det kommer att låta där hemma. men det får man väl lova att tåla.