- Details
dag två.
reine var alltså mitt högkvarter för några dagar. turistsäsongen var sedan länge förbi och förutom jag fanns där bara en handfull andra turister. och det passade mig alldeles utmärkt. en matbutik fanns det (öppen 6 dagar i veckan) och bara en restaurang som var öppen. dessvärre var den bara öppen en dag i veckan, men turligt nog råkade jag vara på plats just den dagen. menyn bestod av en endaste rätt, vilken var norsk julmat. inget fel med det och maten var mycket god. priset skall vi inte prata om, det var nog både norge- och lofotentillägg i den summan. fick mig i och för sig en lektion i lofotenhistoria på köpet, eftersom jag var den enda gästen just då.
- Details
lofoten i mörkaste november. någon kan tycka att det inte är optimalt. kanske inte, men ljuset jag hittade där var nog väldigt fint, även om det förstås var rätt korta dagar (knappa tre och en halv timme orkade solen vara uppe ur havet sista dagen). men dagens längd var ju inte direkt en överraskning när jag kom fram, så man fick planera enligt detta.
21.11 på kvällen flög jag till oslo, bodö och solvær (kolla på google maps, i nytt fönster). eller i bodö var flyget redan så försenat att flygena till leknes och svolvær hade slagits ihop till ett och samma flyg, som naturligtvis valde leknes som destination. till saken hör att leknes är ungefär 60 km söder om svolvær, ganska mitt emellan svolvær och reine. i den senare skulle jag bo största delen av min lofotenvistelse, men i svolvær hade jag hotellrum för första natten och vid svolvær flygfält skulle jag plocka upp hyrbilen. följaktligen blev det "bakketransport" med buss mellan leknes och svolvær. i princip åt helt fel håll med tanke på vart jag egentligen var på väg. lite tur var det att jag genast då jag hoppat in i bussen ringde till hotellet. receptionen stängde just precis i samma ögonblick och jag fick ordnat att en nyckel lämnades åt mig i postlådan bredvid ytterdörren, så att jag skulle komma in när jag sent om sider anlände. hittade en säng åt mig för natten till slut alltså.
- Details
har jag nämnt att kökarklipporna är fantastiskt fina? jaså det har jag? nå det tål att upprepas. terrängen man måste ta sig igenom är däremot rätt besvärlig på sina ställen. det finns en naturstig som går i en ring runt kalen och från den kan man ta en avstickare till stranden. alternativt kan man gå "raka" spåret längs strandlinjen över, genom och i enrissnår, gömda vattenpölar (för att inte tala om små sjöar som man inte vet om förrän vattnet sipprar in mellan tårna) oländiga stenrösen och slyområden. längs stranden kan man inte alltid gå i och med de branta klipporna som sluttar rakt ner i havet och är i halaste laget.
klippa sedd från havshållet (kökar)
- Details
klipporna på kökar är av en annan kaliber än "hemmaklipporna" i björneborg. däremot fick jag inte helt lätt till samma typs bilder som jag brukar försöka ta vid kallo. inget fel med det, båda ställen är lika trevliga att föreviga (om inte sten redan är ganska evig utan att jag försöker föreviga den) på sitt sätt. kökars klippor är väldigt branta på många ställen, vilket gör att man inte kommer ända ner till vattennivån med kameran, vilket jag ofta (nästan) försöker göra. en annan skillnad jämfört med kallos klippor är den gula vägglaven (om jag hittat rätt namn med lite grävande i wikipedia & google) som pryder de röda och blåa kökarklipporna.
klippor med gul vägglav (kökar)
- Details
potentiella fotografgänget drog i fredags till kökar med några bilar och tre färjor. fotograferande på den intressanta holmen (holmarna) blev det andra halvan av fredag, hela lördag och söndag förmiddag. det var mitt första besök där, men om jag har nånting att säga om saken så var det inte det sista. väldans fina stränder, klippor, träd mm. i detta avsnitt av den åtminstone tvådelade kökar-följetongen bjuds det på träd. kökar är ju inte direkt igenvuxen av skog, men holmen har väldigt fina träd när man studerar lite närmare.
enrisö med träd, ok buske då (kökar)