den sista icke-björnbilden från kuhmoresan i början på september får bli den här, tagen på stranden bredvid lassi rautiainens högkvarter där vi “bodde” mellan björnfotograferingarna. bodde och bodde. man sov (eller något som liknade att sova) ju i gömslena och på dagen fick man sedan vila i en riktig säng om man så önskade. men den här morgonen var det en fantastisk dimma över sjön. fotot nedan är taget med mobiltelefon genast efter att vi steg ur bilen efter den korta färden från björngömslena. efter att jag tog bilden sprang jag in till stugan efter systemkameran och två minuter senare då jag kom ut igen var dimman som bortblåst. eller det var just vad den var.

 

utsikt över en dimmig kuikkajärvi (kuhmo)

 

lite landskap hann vi med att fota mellan björn(?)sittningarna i kuhmo också. hukkajoki är en lite å som rinner söderut från Heinäjärvi c. 5 km från vårt högkvarter vid Kuikkajärvi. lite började man kunna se "ruskafärger" och faktiskt hade vi minusgrader ena natten vid björntjärnen.

 

hukkajoki (kuhmo)

jag tillbringade 3 dygn på resa till, i och från kuhmo senaste (förlängda) veckoslut. tanken var att fota björnar från lassi rautiainens björngömslen med högkvarter vid kuikkajärvi, några tiotal kilometer öster om kuhmo och ett par kilometer från ryska gränsen. totalt blev det cirka 30 timmar i ett gömsle på drygt 1 meter x 3 meter, under två dygn. två personer var vi i denna storleks gömsle.

när man sitter i ett björngömsle i 30 timmar och inte har björnar att fota får man söka andra motiv. björnarna hade liksom tänkt sig att vara vid den andra åteln och gömslena. de rörde sig runt min och kollegans gömsle bara mitt i natten, då det var för mörkt för att kunna fota. vi fick söka andra motiv alltså. korpar fanns det gått om att fota men också lite landskap runt den lilla tjärnen på vars strand vi och våra kameror satt och kikade på genom de små gluggarna i gömslets vägg.

landskapet förändrades ju i sig inte så mycket under tiden man satt i gömslet, förutom att man trodde att alla mörka partier som kom fram när mörkret började sänka sig, var björnar. men nej, det var de inte. inte 10 minuter senare heller när man på nytt kikade på samma punkt som tidigare och var säker på att den rörde sig. 

men fastän landskapet inte förändrades så förändrades ljuset. jag tror inte jag upplevt så många olika sorters ljus och färger under 2 kvällar och morgnar tidigare. det var regngrått, uppklarnande, solnedgång i dimma, soluppgång i dimma, klart solsken, solnedgång utan dimma och slutligen soluppgång med dimma igen. och variationer av dessa. sätt sedan till olika slutartider och bländare så blir det lite warhol-stuk av det hela.

 

eftersom min björnfotografering blev till intet (mer om det bara jag hinner få ihop en text) så blev det mestadels korpfotografering i kuhmo senaste helg. men lika trevligt var ju det (kanske). vilda djur kan inte programmeras att gå dit man vill trots att de får smakbitar av både ena och andra sorten. då tackar korparna och tar emot delikatesserna istället

 

mat i sikte (kuhmo)

 

skulle fota dotterns ridtimme häromsistens men det visade sig att de skulle rida ut i terrängen så det blev inget av det. då fick jag istället försöka hitta objekt på ett litet område bakom läktaren vid manegen. trots strålande sol lyckades jag hitta ett litet gräsfyrverkeri

raket i gräset (sibbo)