- Details
jag har konstaterat det förut och gör det igen. nej, jag är ingen fågelvetare eller -fotograf. men då jag i vanliga fall brukar studera landskap så tycker jag att julilandskapet inte bjuder mig så mycket alla gånger. åtminstone inte där jag normalt befinner mig i juli. vid stugan alltså. då händer det sig att jag sätter mig i mitt fågelgömsle i stället, dvs. på verandan. eller så tar jag mig ut efter soluppgång och hasar min trötta kropp runt de två sandgroparna bredvid "kuoppientie" (jo vägen heter så). och så lev det så här.
semestern började med en dryg vecka kallt och blåsigt väder. och jag förstår inte hur de tärnorna hittar något ätbart där nere i skafferiets vågor. men dit damp den ner bara.
väl gömd mat tycker jag (björneborg)
är det någon som är skygg så är det gråhägern. ser den bara skymt av mig i ögonvrån så sticker den. en morgon lekte vi lite katt och råtta. eller den sökte mat och jag försökte smyga mig så nära jag kunde. men den var mestadels på motsatt sida av pölen. ingen speciellt bra fiskelycka heller denna morgon.
dåligt fiskafänge (björneborg)
bättre fiskelycka hos skäggdoppingen i sandgropen. det här torde vara fjärde sommaren jag ser (och över huvud taget har följt med) doppingen lära barndoppingen fiska. mest är det den fullvuxne som hittar maten.
frukostabborren(?) fångad (björneborg)
skulle gälla att få ner den också (björneborg)
förutom skäggdopping är det mest sothöna i pölen. men de ville inte visa några exotiska sidor av sig så dem hoppar vi över. och övergår till en annan exotisk varelse dvs. sädesärlan. just den här dagen ville de verkligen vara med på bild.
bad i morgonsolens strålar (björneborg)
den här förföljde mig så jag fick flytta mig bakåt för att över huvud taget få nån omgivning med i bilden.
stalker (björneborg)
och så har vi den lille bofinken som väntar på något gott av mor och far.
inramad (björneborg)
hackspetten får vara med bara för att den är cool.
cool (björneborg)
trasten får vara med fastän den i blåbärstider placerar ut blåa fläckar överallt på gårdsstenar, verandaräcken och stolsdynor.
städa efter dig, tack (björneborg)
sedan har vi kanske den där lövsångaren.
så chansar jag på grönfink på nästa. uppdaterat: fast nu korrigerade "biofoto-kollegan" bamce fabricius det till en grönsiskehona. tack för det och kanske man lär sig förr eller senare.
grönfink kan jag tippa. fast feltippat var ju det (björneborg)
och så har vi rödhaken. den var "urban" och poserade bara på konstgjort underlag. okej, trä är väl inte konstgjort. men byggt underlag då.
och på ett ben dessutom (björneborg)
till skillnad från namnet så kryper inte trädkryparen utan mer sprintar runt tallstammarna då den söker föda under barken. svår att hinna med och den dyker också upp då man minst anar det. lätt suddigt alltså.
trädsprinter (björneborg)
inga rariteter eller prisvinnande konstverk, men som nybörjarfågelskådaramatör så kan man ju konstatera att de olika fåglarna har sina egna områden där de håller till. inte direkt överraskande förstås. men då man inte desto mer funderat över den saken ens på biologitimmarna så... bättre sent än aldrig. så har jag erkänt det då.
- Details
ska vi ta en solnedgång då kanske. som om det inte finns tillräckligt av dem. ganska magnifik var den den här kvällen.
ensam i solnedgången I (björneborg)
ensam i solnedgången II (björneborg)
- Details
tillbringade några dagar i vasa under semestern och ville ut och promenera lite i skog och mark med kameran. lite nätsurfande tog mig ut till maxmö och västerö. en kväll körde jag ut till latitud 63.35544 och longitud 21.971323. där finns en parkeringsplats och då är man på mitten av vandringsleden som går i nordost-sydvästlig riktning rätt nära stranden på västerö. mer info här.och här en karta.
jag bestämde mig för att gå norrut denna kväll. klockan var redan kväll slagen men eftersom solen inte gick ner förrän c 23 så hade jag nog tid att ta mig till ledens ände och tillbaka. leden går rätt mycket i skog och ganska svettig blir men nog om man går den i rask takt med 10 kilo kamerautrustning på ryggen. vet inte varför jag alltid måste "springa" genom vandringslederna. för en ursprunglig österbottning kanske den inte gav någon enorm naturupplevelse men gråberget en kilometer norrut från parkeringen var en fin höjd med lavbeklädda berg och stenar. fint fotoområde om man har tid och lite gynnsammare ljusförhållande. nu var det strålande sol. på vägen mot ryssberget passerar man också minnesmärket för fartyget equity. stranden bredvid leden är mastades låg och väldigt stenig så det går egentligen inte att vandra längs den.
recycling på gråberget (maxmo)
nu hade jag ju tänkt mig ända ut till ryssberget för att kolla in de med österbottniskt mått ganska höga klipporna. men tji fick jag. vandringsleden gick bara till udden på andra sidan lillsandviken frun klipporna. och skulle man ha tänkt sig att gå längs stranden så hade man behövt promenera in över ett knappa tiotalet stugtomter. nå, net skulle jag ha hunnit ända ut dit heller (och tillbaka) före solnedgång.
gråskala på gråberget (maxmo)
nästa gång kanske den södra rutten då. fast egentligen hade jag tänkt mig ut till björkö-paniks vandringsled. men där finns det två sund man skall över. och enligt webbsidan blir man 150 euro fattigare för dessa två transporter. 150 euro? trodde inte mina ögon. kanske finns det nån orsak till detta pris men vettigt låter det inte. den leden kan ju bara inte överleva. men hoppas jag har fel.
- Details
för en vecka sedan var det ståhej i träden då fyra grönfinksungar skulle matas. i går var det bofinkarna som var i turen. bofinkarna tar nötter från fågelbrädet precis som talgoxar och hackspettar mm. men de har lite svårt att få dem i mindre bitar. de går också ogärna in under taket på fågelbrädet. men likväl kommer de efter nötter de också.
ro hit med nötterna (björneborg)
och blev man inte matad kunde man ta igen sig.
zzzzzzz... (björneborg)
- Details
mycket svårt. i alla fall för mig. och då finns det ju ändå inte så väldigt många att välja mellan. det kan ju vara lövsångare, busksångare, rörsångare, törnsångare eller gransångare kanske. sedan finns det nog minst 10 sångare till men knappast ändå en kanariegransångare. främst eftersom förekommer på kanarieöarna.
alltså konstaterar jag det ännu en gång. nån fågelbongare blir det inte av mig. men skojigt att fånga dem på bild ändå nu som då. vi säger att det är en vanlig lövsångare som väl finns i mestadels hela landet. just den här fanns i närheten av stugan ganska nära havsstranden i tall/granskog.
så vilken sångare är det här nu då?
en jagvetintevadförsångare (björneborg)