klipporna på kökar är av en annan kaliber än "hemmaklipporna" i björneborg. däremot fick jag inte helt lätt till samma typs bilder som jag brukar försöka ta vid kallo. inget fel med det, båda ställen är lika trevliga att föreviga (om inte sten redan är ganska evig utan att jag försöker föreviga den) på sitt sätt. kökars klippor är väldigt branta på många ställen, vilket gör att man inte kommer ända ner till vattennivån med kameran, vilket jag ofta (nästan) försöker göra. en annan skillnad jämfört med kallos klippor är den gula vägglaven (om jag hittat rätt namn med lite grävande i wikipedia & google) som pryder de röda och blåa kökarklipporna.

klippor med gul vägglav (kökar)

första dagen hittade jag en ravin som jag borde ha gått tillbaka till någon av de andra dagarna, men jag ville ju se så mycket som möjligt under det första besöket i finlands sydligaste kommun. och nånting skall jag väl ha kvar till nästa kökarbesök också. till det besöket skall jag dock beställa västlig till sydvästlig vind, minst 14 meter i sekunden. då blir det nog nånting helt annat av klippbilderna än den här nedanför. men helst ser jag nog till att jag stiger i land en stund före de där 14 metrarna blåser upp.

favoritmotivet… (kökar)