länge tog det men äntligen kom jag ut på kallos klippor igen. torde ha varit augusti senast. alldeles för lång paus.

jag har i och för sig hunnit se betydligt större, coolare, brantare, farligare, högre och vackrare klippor på kökar, lofoten och ramsvikslandet sedan augusti, men ändå är det bara så trevligt att krypa omkring vid strandkanten på de några meter höga stenarna i björneborg. det blev inte sämre av att det fanns lite is både på land och ute i vattnet denna gång. inte så mycket blåst och bara lite gammal sjö, men inte så illa ändå.

vart tog klipporna vägen? (björneborg)

väderleksrapporterna har pratat om snöstorm i natt och i morgon. får se hur det blir, men före soluppgång halkar jag nog omkring på klipporna igen oberoende.