- Details
väckning 3:50. fixa frukost & kaffe och iväg mot kopparhatten för att möta solen som skulle stiga i bortre ändan av skäralidsravinen. och något av ett spektakel blev. bilderna kan man inte ens riktigt lägga upp på bloggen eftersom ingen kan tro att de är äkta på grund av färgerna. så pass overkliga var de. och sedan dimman som dansade mellan och upp och ned för ravinens väggar. coolt.
makalösa färger (söderåsen)
morgonen och förmiddagen spenderades fotande uppe på åsen, kravlandes längs ravinens väggar och slutligen nere i ravinen på väg tillbaka mot skäralid. bokskogsbilderna visar jag ändå från dag 3½.
mitt på dagen blev det lunch, eftermiddagsvila (behövdes), bildbehandling och bildkritik av maestro larsson. sedan blev det att ta en timmes åktur till västkusten för en kvällsomgång med kamerorna på kullaberg.
kullaberg är en bergskam belägen längst ut på halvön kullen en bit norr om helsingborg. kullaberg är i princip del av samma ås som söderåsen. kullaberg består till största delen av röd och gråfärjad gnejs, men också andra bergarter. eftersom vissa bergarter är mjukare har det bildats ett stort antal grottor runt om i bergssidorna. högt uppe på kullen står ullens fyr och en bit lägre ner står kullens västra fyr som byggdes 1898.
kullens västra fyr (kullaberg)
kullabergs högsta topp är på 187,5 meter över havet. klippformationer finns av både mindre och större sort och en kväll räckte ju bara till att skumma av en liten bråkdel av allt intressant. skulle inte heller vara helt fel med hjälm och ben- och armbågsskydd då man stegar omkring på branta och ställvis såphala klippor.
utsikt mot sydost en mulen kväll (kullaberg)
- Details
fotoutbildningen drog till skåne i förra veckan. fredag kväll till åbo och över till stockholm. torsdag tillbringades mestadels på e4:an genom södra delen av sverige. ett pit stop tog vi i gränna. vättern-omgivningen är ju hur fin som helst och det blev att leka lite med linjer, färger och geometri. eller vad det nu hette i matten.
grännavy (gränna)
och sedan har vi det här med det ensamma trädet. vad är det med dem egentligen. fult som stryk men...och lite linjer igen.
ett träd! (gränna)
och sedan till saken. målet för denna resa var pensionat söderåsen, ett stenkast eller två från söderåsens nationalpark. skäralid närmare bestämt. eller kanske allarp. en bit rakt österut från helsingborg i alla fall. pensionatet var ju kanske ändå inte målet men åtminstone högkvarteret för resan. den fotografiska upptäcktsresan skulle försiggå till söderåsens nationalpark och naturreservatet i kullaberg, det senare cirka 1 timme åt nordväst från pensionatet.
efter inkvartering och lite briefing om helgens program så skulle vi ut på första uptäcktsresan. ja, ledare för helgen var patrik larsson, naturfotograf, föreläsare, workshops- och resedragare mm. patrik har vi träffat några gånger tidigare och han är mycket skicklig på det fotoområde han sysslar med, dvs. landskap av den intimare varianten. och våra utflyktsmål hör till hans fotografiska favoritområden.
och varför var vi egentligen vid söderåsen då. jo. som de flesta vet är skåne minst lika platt som finlands österbotten. fel. söderåsens högsta punkt ligger drygt 200 möh. och inte nog med att åsen är rätt hög, "inne" i den går också en ravin som på sina ställen har väldigt höga och branta klippväggar. väldigt fina vyer och mycket överraskande sådana kan man beskåda tex, från utsiktspunkten kopparhatten, en bit från ingången till nationalparken. och varför var vi här just då vi var här? vid söderåsen finns en av europas största naturskyddade sammanhängande ädellövskogar och är till största del alltså en bokskog. och just kring månadsskiftet april/maj spricker löven ut på bokarna och skogen börjar skimra i gulgrönt. det var orskane till besökstidpunkten. och bokskog har vi ju inte direkt mycket av i finland så det blev första fotosessionerna i denna typs skog. inte det allra lättaste skulle det visa sig.
första kvällen rekognoserade vi lite inför följande dags "riktiga" fotosession och det blev korta besök på kopparhatten och på skäralidsravinens motsatta sida. dvs. en bit upp längs serpentinvägen.
den första kontakten med bokskogens virrvarr (söderåsen)
efter de snabba fotoraiderna återvände vi till högkvarteret för lite bildredigering och bildprat. och redan den första kvällen blev för lång med tanke på att väckningen var 3.50 följande morgon. stön redan i detta skede.