inte sista nysnön nej
- Details
det var väl ungefär sista dagen i februari jag skrev och hoppades (eller tyckte det var synd?) att det kanske var sista nysnön vi såg då. efter det har det ju snöat var och varannan dag känns det som. på långfredagen orkade termometern just upp över nollsträcket och det blev en liten tur till de sydligare breddgraderna. i sibbo. på fastlandet.
att ett skogsparti kan vara så fint. en höjd med en massa lav, gamla fallna träd, döda stående träd, klippor mm. hit blir det många besök ännu.
lavar och döda träd (sibbo)
en rödhake dök upp och lekte lite "fågel och fotograf", fågelvärdens "katt och råtta" alltså. närbilder på fåglar kan vara hur fina som helst men att se dem på bild i sin naturliga omgivning är minst lika bra. trots att det är fråga om en vanlig fågel som rödhake denna gång. det kan finns upp emot 300 miljoner individer runt om i världen. i finland uppskattas det finnas mellan 2 och 3 miljoner par.
european robin heter rödhaken på engelska (sibbo)
trädet vid ytterö
- Details
jag vet inte vad det är med ensamma träd men de drar åt sig min kamera. ensamt och övergivet står det där och väntar på sällskap i gryningen. också ett litet träd kan se majestätiskt ut omringat av ingenting.
favoritträdet på stranden vid ytterö (björneborg)
just det här trädet står inom en inhängnad. kanske det skulle riva upp sina rötter ur sanden och ge sig av för att söka sällskap ifall det lilla staketet togs bort. eller kanske det ändå är så att staketet är där för att hålla människorna utanför. dynerna vid ytterö i björneborg är skyddade, för att inte trampas ner av strandlejonen som invaderar området sommartid. hundar och rävar håller det dock inte utanför. inte människor heller alltid.
hur kan ett söndrigt staket bli så fint? (björneborg)
sista nysnön?
- Details
jag har gått ut i skogen några gånger nu för att helt enkelt hitta enkla intressanta motiv utan extra ingredienser som åskväder, blixtar, dimma eller annat. nå lite snöfall och grått har det varit men inget annat. och svårt är vad det är. den här gången plumsade jag in i sibbo storskog i några dagars nysnö, som antagligen kan bli den sista sådana för säsongen. väderleksrapporterna säger plusgrader och regn och strax är det början på mars.
lite bilder blev tagna men inget som skulle ha fått mig att störta ut ur skogen och sladda hem till lightroom med gasen i botten. alltså blev det lite experimenterande. att vifta på kameran då man trycker på avtryckaren är ju i och för sig inget nytt, men lite variation är det i alla fall. ofta blir det skräp, men ibland kanske nånting som tål att tittas på en liten stund.
lite experimenterande bara (sibbo)
och så här såg det ut då både träd, fotograf och kamera stod stilla.
poserande granar med den fattiga kusinen från landet i förgrunden (sibbo)
en glänta i skogen
- Details
det har blivit en del skogsklafsande den senaste tiden. man får passa på medan det finns snö. det har i och för sig kommit en hel del av det i vinter men varje gång har tövädret tagit över strax efteråt och snötäcket har tunnats ut.
den här morgonen såg jag egentligen för första gången ett annat djur än en fågel vid den lokala sjön. vad det var kan jag inte helt säkert säga men jag var och kikade på och fotade spåren och en mink eller iller är det närmaste i spårväg jag hittat på nätet efteråt. djuret var rätt mörkt och rörde sig smidigt i strandkanten. jag fick bara se det två gånger då den snabbt tittade ut ur skogen innan den försvann.
den lilla gläntan (sibbo)
den kom fram ändå
- Details
den kom fram ändå den där nationalutsikten. inte många slalompister som har sådan utsikt. och inte många nationalparker som har en litet skidcentrum i sig. tror jag i alla fall. men det är ju så att skidcentret grundades före nationalparken. 1938 mot 1991.
inte vid den där speciella knotiga tallen, men nationalutsikt ändå (koli)
tidigare i vinter fanns här ännu relativt mycket snö av typ "tykky". jag vet inte vad det svenska ordet är men upplega tycks vara den skogsbrukstekniska termen för tykky, dvs. då snö fastnar på ovansidan av trädgrenarna och fryser fast där. mest ser man tykkyn uppe i norr förstås. nere i söder gör ju de med jämna mellanrum (eller mest hela tiden) förekommande plusgraderna att snön trillar av grenarna. som mest kan en gran kan bära upp till 3 ton snö och is då det riktigt vill sig. och då är risken förstås stor att grenarna bryts av vid lite starkare vind.
vy över pielinen (koli, lieksa och kanske lite ryssland)