vinter på utö
- Details
eller närmare bestämt frånvaro av vinter mitt i vintern. i några månader hade jag sett fram emot att få åka ut en helg till finlands sydligaste året runt bebodda holme, utö, mitt i smällkalla isiga och blåsiga vintern. när vi lade ut med m/s eivor på fredag kväll den 5 februari, från pärnäs på nagu, var det ännu minusgrader, men väl framme på utö låg temperaturen över nollstrecket. så fortsatte det också hela helgen. det verkar som om vintern var väldigt kort i år (men effektiv då den var närvarande). tråkigt.
utö var däremot inte tråkigt. fyr, ett litet samhälle, natur, klippor (!), samt vår värdinna och guide hanna kovanen, som vet allt om utös historia, gjorde helgen hur intressant som helst. hanna är en av ett trettiotal personer som bor på utö året runt.
ankomst till utö på fredag kväll, efter knappa 4,5 timmars förbindelsebåtfärd. upp före solupgång på lördag. en smal strimma sol var det vid horisonten och det gjorde att den grå himlen och det grå havet färgades orange och rosa.
morgonfärg (utö)
utö är inte stort (0,81m2) och vart man än går ser man nog skymten av fyren och radartornet. den ursprunliga fyren sprängdes under 1808-09 års krig och den nuvarande fyren byggdes upp 5 år senare.
fyrtornet är c 40 meter högt (utö)
under middagen som ordnades av hanna kovanen på lördag, fick vi höra om fartyget park victory som förliste utanför utö, juldagsmorgonen 1947. alla utöbor var med om att på alla möjliga sätt försöka rädda besättningen på 48 man. 38 av dem klarade sig men 10 omkom. bland andra kaptenen överlevde och i många år fick utöborna en julgåva (kaffe, socker mm som var värdefullt i finland under efterkrigstiden) från andra sidan atlanten som tack för all hjälp besättningen fått efter förlisningen. hanna själv försökte långt senare söka upp kaptenen i usa och lyckades så småningom hitta hans släktingar. det var en gripande historia vi fick lyssna till.
också efter att estonia gick under flögs människor in till utö, där också helikoptrarna tankades så länge det fanns bränsle att tillgå. utö och utöborna har nog fått vara med om en hel del genom åren, vilket man ju kan förstå med tanke på var holmen är belägen. också vi fick lite ta del av vädrets makter då både lördag eftermiddag och söndagen bjöd på dålig sikt i regn, tjock dimma och hård vind.
ser lugnare ut än det är (utö)
klippor och vågor slutar ju inte att fascinera mig, så det blev igen att tillbringa många timmar antingen högre upp eller längre ner på strandklipporna. och efter så gott som varje våg fick man putsa bort salt- eller sötvattendroppar från linsen...
kesnäsudden österut (utö)
stora delar av utö har länge varit stängt för allmänheten i och med militärens närvaro på ön. fortfarande finns ett par avstängda områden även om ingen militär längre finns på plats stationärt. och spår efter militären ser man nog lite överallt.
antaglligen inte militärområde... (utö)
fågelbongare vallfärdar till utö vår och höst och man skall vara ute i god tid om man skall hinna boka boende under de årstiderna. nå, fågelbongaråkomman har jag inte ännu åtminstone, så jag kommer gärna på besök på nytt en grå vinterhelg. fast gärna får den vara vit också.
tidig morgon vid fyren (utö)
rosa morgon
- Details
åkte ut till emsalö för att fota lite is igen. men inte var det mycket till is kvar. det som fanns fanns mest på vägen dit. några isbeklädda stenar fanns det ute i vattnet och en iskant bredde ut sig nån meter ut på sina ställen. kylan och isen kom snabbt i januari. ännu snabbare försvann den. också i januari.
igen var det redan en bil på plats på parkeringen då jag anlände. tydligen måste jag vara ännu tidigare ute för att få välja plats. en timme före soluppgång räcker inte. nästa gång.
blå timmen var blå som vanligt med sedan bytte himlen och havet plötsligt färg för några minuter. man skall nog ha kompositionen klar när färgen byts för att hinna med.
rosa pre-soluppgång (borgå)
en stund efter det rosafärgade fenomenet dök en solboll upp ovanför horisonten och då bytte världen färg igen. och i morgon tror jag inte det är nån vits att åka ut för att fota is mera. de stora vågorna kommer antagligen att ha hunnit fräta bort de sista isformationerna under dagen. men vi har ju februari kvar ännu.
inte mycket is kvar (borgå)
i morgon blir det att besöka gumbostrand konst & form. utställare är bland annat caj bremer. värt ett besök!
strömstaren igen
- Details
snön vräkte ner och kameran beordrade mig att gå ut och fixa lite snöbilder från molnträskområdet. och kanske man kunde se något av strömstaren också.
men varför måste man klämma på sig så mycket kläder att man dryper av svett då man har gått de tio minutrarna till favoritträdet? trots snön som föll så lyckades man inte få någon "orörd" is på bild för det var upptrampat längs strandkanten redan efter senaste snöfall. men lite längre upp på klippan blev det något så när ok.
favorittallen längst till höger (sibbo)
och nog var en strömstare på plats i dag också. trots att den inte var riktigt intresserad av att ha mig i närheten. strömstaren ser förresten ut som om den har vita ögonlock. men det är inte fråga om "riktiga" ögonlock utan en hinna som åker fram och tillbaka över ögonen för att fukta dem. så åtminstone enligt det allvetande internätet.
att dyka eller inte dyka, då stalkern sitter där bakom trädet (sibbo)
en snabb tur till sibbo storskog
- Details
tillbringade ett par timmar i sibbo storskogs nationalpark på eftermiddagen, strax innan solnedgång och lite efter. blev att plumsa i snön intill fallträsk och det lilla träsket bredvid arméns ammunitionsförråd. undrar hur många nationalparker runt om i världen som inhyser ett sådant förresten.
dagen hade varit mestadels grå men på eftermiddagen sprack molntäcket upp och lite blått kunde man se.
nere på falltträsk (sibbo)
det har skrivits att isarna längs kusten är svaga, trots den kalla perioden som först också var snöfri. fallträsks isyta höll bra under snön. nå jag var nog aldrig egentligen ut på ren is heller. men sedan vid det andra (namnlösa) träsket sjönk jag vid stranden ner i issörja trots att det såg hur fruset ur som helst. tur att jag hade filtstövlar då. spår av djur av olika storlekar gick kors och tvärs nära stranden. något större djur hade nog försökt sig ut mot mitten också men svängt om.
solnedgång vid jöusjärv (sibbo)
på simtur med strömstaren
- Details
jag filtstövlade ut i skogen mitt på dagen idag för att fånga en bild jag haft på näthinnan några dagar. då jag kom till platsen kunde jag dock konstatera att solen inte var riktigt så högt som jag hade tänkt och det hela inte blev som jag planerat. nå, jag satt på huk med kameran på ett lågt stativ och försökte mig på en skogsbild ändå. bortkastad tid. misslyckat. när jag ställde mig upp kom en dam plötsligt promenerande in i bild. hon frågade om jag är ut och fotar (hon stod en bit ifrån). japp. fotar du fåglar. nä, landskap. aha, där är strömstarar vid bäcken där en bit bort. på riktigt? jo, där är de och dyker. nice, tack för tipset jag ska gå och kika.
och jag gick genom den kuperade skogen den dryga halva kilometern till bäcken. kom fram drypande i svett. igen för mycket kläder. men det var faktiskt 10-15 grader kallt.
jag behövde bara stå ett par minuter så kom strömstararna. de hade tydligen blivit temporärt bortskrämd av en hund (icke kopplad) med husse (inte helar kopplad) som nyss gick förbi. med de kom alltså rätt snabbt tillbaka. det är första gången jag träffat på strömstare vid den lokala lilla bäcken. helt otroligt vad man kan bli ivrig att fota fåglar fast det inte är det man normalt sysslar med. nu var det ju inte det lättaste. bäcken rinner genom en liten dal omgiven av tät skog på båda sidorna. solen sken visserligen men inte hjälpte det mycket. och strömstaren är en kvick liten sak. den satt stilla bara någon bråkdel av en sekund, för den simmade och dök mer eller mindre konstant efter larver och andra småkryp. och nog verkade den hitta godbitar åt sig i det antagligen mer än iskalla vattnet.
det verkade finnas gott om mat i bäcken (sibbo)
tidigare i helgen samlades fotokursen i kimito och där diskuterades än en gång det här med tur. många icke-fotografer kan kommentera att en viss fotograf har en väldig tur som ofta får såna fina bilder från speciella tillfällen och händelser. till det har nån sagt att ju mer han fotar desto mer tur har han. och så är det ju. är man ofta ute så träffar man på olika djur eller ljusförhållanden eller nåt annat intressant. utan fotografering, ingen tur.
relativt nyfiken, åtminstone inte rädd (sibbo)
när jag satt där på huk med kameran riktad en bit bort i bäcken plaskade det plötsligt till bredvid mig. först såg jag inget, med genom ett hål i grenverket bredvid mig skymtade jag sedan en strömstare som satt på en liten sten i vattnet, högst 2 meter ifrån mig. och själv förstod den antagligen inte att jag satt där bredvid den. nu fick jag första gången på riktigt användning av firmware-uppdateringen som kom till olympus om-d e-m1:an för en tid sedan. man kan nämligen numera fota totalt ljudlöst. när man trycker ner avtryckaren hörs ingenting, men i den elektroniska sökaren ser man bilderna som fladdrar förbi (då man har på serietagning, c 10 bilder i sekunden). micro four thirds-systemkameorna är inte speciellt bra på högt iso (som jag sååå skulle ha behövt idag) men det att den är totalt ljudlös var definitivt nånting som jag hade nytta av. där fick jag sitta bredvid strömstaren några minuter och bara kika då den tvättade sig. och fota hur mycket som helst. hur roligt som helst.
på med pipon innan hjärnan fryser! (sibbo)
en sådan "tur" hade jag alltså. nå den här gången får man väl säga att det nog var tur på riktigt. om man första gången fotar strömstare är det nog inte annat än ren tur att man kommer så nära den. men tur behövs ibland. efter att jag suttit och kikat på de fiskande stararna en stund, fått problem med ett av minneskorten jag hade med mig (som tiltade helt), fyllt det andra kortet så märkte jag att jag var alldeles blöt. i baken. nä det var inte av spänningen. bara av att överdragsbyxorna inte är vattentäta mer... dags att filtstövla iväg hemåt.